Dickeya solani - ny stjälkbakterios hotar potatisen

Stjälkbakterios är ett samlingsnamn för angrepp orsakade av bakterier från släktena Pectobacterium och Dickeya (tidigare Erwinia). Vid angrepp minskar skörden pga plantborfall och kvalitén äventyras pga blötröta.

Den ”gamla” varianten Pectobacterium har funnits hos oss under lång tid men nu har det kommit en ny aggresivare typ som heter Dickeya solani. Den blir riktigt aggressiv vid temperaturer över 25 grader. Man kan fundera på om det är klimatförändringar som har underlättat spridningen norrut i Europa.

Dickeya solani har ökat markant framför allt i Holland men den finns i ett flertal länder och numera även i hos oss i Norden.

Första symtomen är att enstaka stjälkar börjar sloka, bladen rullar ihop sig och gulnar. Stjälkarnas nedre del blir svart och slemmig samtidigt som sättknölen ruttnar. Den ruttnande knölen frigör mängder av bakterier som kan spridas vidare till andra plantor och knölar via markvattnet. Vid upptagning och sortering kan bakterierna smitta nya knölar som ofta drabbas av blötröta. Men smittan kan också finnas latent i knölarna utan synliga symptom.

Kall och fuktig vår som följs av varm och regnig sommar kan ge stora angrepp såsom vi har sett 2011. Dålig dränering och packningsskador förstärker problemen. Samtidigt finns det år när vi knappt ser några angrepp alls trots att det finns latenta smittor i fälten.

Förutom de vanliga symtomen ser man ibland angrepp högre upp på plantan. Ibland kan angreppen starta mycket tidigt och ge fullständig nervissning i förtid, i andra fall verkar angreppen komma sent på säsongen. Ibland ser man grön blast som slokar utan synlig stjälkbakterios utvändigt men där stjälkarna är alldeles svarta inuti.

Skillnaden mot tidigare är att Dickeya solani är aggresivare och kan sprida sig betydligt lättare i fält från planta till planta. Det krävs också färre bakterier av Dickeya solani för att kunna infektera friska plantor och knölar.

Ofta är det en kombination av olika bakterier som orsakar stjälkbakterios och det krävs analys för att kunna bestämma vilken typ det är.

Bakterierna finns i utsäde, jord och skörderester och värdväxter i marken. I Finland har man även funnit stora förekomster i vattendrag. Bakterierna sprids vidare i fält vid körning  med maskiner, via insekter, djur, regn och bevattning.

Vad gör Danespo och deras utsädesodlare gör för att minimera riskerna?

Vad kan du som odlare kan göra?

Fortsättning följer...